Jag älskar min blogg, främst för att den  alltid har tålamod med mig, och att jag kna behandla den hur illa som helst, ignorera, baktala den och allmänt vansköta den, och den välkomnar mig alltid igen. Jag är som en gammal hustrumisshandlare, och min blogg som den skrämda, trofasta, blåögda kvinnan.

  Det är så jag vill ha det.

För det kommer tillfällen då jag måste skriva, nu är en sådan. Frågan är varför! är jag särskillt missnöjd med något i mitt liv?

Nää, inte missnöjd kanske, men förbryllad. förhoppningsvis har månader av stillhet från bloggfronten gjort att jag förlorat de få läsare jag hade, vilket betyder att ingen kommer ifrågasätta det som skrivs...

  På senaste tiden har jag kommit att se människor jag trodde att jag kände, från ett helt annat perspektiv. rollerna är helt ombytta skulle man kunna säga. Den människa som antagligen varit en av de närmsta, en av The chosen ones, har lämnat scenen, klivit ner från piedistalen, gjort sorti ur mitt liv helt enkelt. och det är bara så det är, för jag kan inte ändra hennes personlighet, hon har förändrats till någon jag starkt förknippar med den människa som är känd för att komplicera allt. och det är minst sagt obehagligt.

  Den stora frågan är väl vem jag har blivit. det är så svårt att kämpa imot något, att desperat försöka referera till några normer, när man inte har några. man står handfallen, utan manus, eller bruksanvisning. och bara hoppas att det i slutändan sk avisa sig att man faktiskt var helt okej, inte så långt från den man ville vara.

  Elin, jag saknar dig, jag är överlycklig för din skull, äg Uppsala, men snälla skynda dig hem sen.

  Någon kanske kan ge mig en ledtråd om vem jag är.

  frågan är om jag letar efter dem hos fel person, hos någon som jag inte heller känner längre, eller helt enkelt tror att jag känner. Eller, är det så att jag underskattar honom, tänker låga tankar om honom bara för att inte bli besviken.

Det visar sig

För guds skull, hoppas att ingen läser allt det här dravlet.

jag ÄR Dramapsychobitch

 

Elin

25 juli 2008 01:08

ÅH, MOA NU HÖLL JAG PÅ ATT BÖRJA GRINA IGEN
Har en väldigt svag kväll denna natt. Jag ska bli en såndär som grinar när mjölken är slut och sånt.

Är jävligt lycklig över att din blogg lever, då jag tycker att du är en briljant bloggare och människa.
Saknar dig som fan och vill klänga på dig hela jävla Augusti.

http://whiskey.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

bajs, vet inte vad jag vill skriva egentligen. jag sak fortsätta älta allt, fy fan piss   ...

hade 30 min lektion idag... känns ju värt at ha släpat sig upp för det. men men, det var helt underbart väder iaf, så lite fick man väl ut av det. bestämmde mig för att ta en promenad efter serveringen, så begav mig ut på stångehuvud för att rensa ta...

Bööö! Tack för det, det var allt jag hade att säga idag. Nejdå, lite annat ska man väl kunna säga om idag, och igår osv. Jag är trött, ska sluta vara så lättövertalad, någon gång. Men ändå, tack älsklingar, det var mysigt på något sätt igår. jag älsk...

Jag har gjort det igen, elle rnästan iafm, försovit mig alltså. Mina powernaps måste upphöra, jag kan inte ahntera det. jag sover för ofta, för länge och på olämpliga ställen. Jag han iaf, fast jag vaknade 2 minuter innan jag skulle vara hos Elin, vi...

Det är lördag, jag är fortfarande sjuk och klen, funderar på att hosta upp lungorna, bara för att få det gjort liksom.   Men jag höll mitt löfte till mig själv och tog det lugnt, stod emot jävligt hård övertalning vill jag meddela. därför är det lörd...